egokick.
söndageftermiddag och här sitter jag efter att ha jobbat i kiosken till halv 3 och kollat reprisen av grey's anatomy, har även hunnit klämma in ett trevligt telefonsamtal med linn och läst ut de sista sidorna i min svB-bok "flugornas herre". en riktigt bra, svårförstådd, hemsk bok som speglar hur ond människan kan bli under svåra omständigheter. solen skiner idag också, inte lika intensivt som igår men lagom mycket för att göra mig extra glad.
fick mig en välbehövlig ego-kick i onsdags när jag hade apu. det låter säkert som rena, rama skrytet här i min blogg, men det är det verkligen inte. hade en kund på salongen som jag färgade underhåret på + gjorde folieslingor i 3 olika färger i hela överhåret, därefter klippte&stylade jag hennes hår. alla blev nöjda, folieslingor kan vara lite svåra att få till, men jag kände mig nöjd efter några timmars fixande. då utbrast min handledare plötsligt, "men det ser ju ut som om en professionell frisör gjort det där, som om du redan vore utbildad!" då blev jag glad, och har levt på det sen dess. det är svårt att tro att man på frisörlinjen har mycket att göra, men vi har faktiskt väldigt höga krav på oss och ständigt nya modell-arbeten och annat att göra, och komplimangen gav mig lite ny energi.
det låter så töntigt, men jag har "jobbat på mig själv" denna helg, och jag börjar sakta men säkert återgå till min normala form. det vill säga positiv och lycklig. det finns vissa saker som får mig att deppa lite, men desto fler som får mig att må bra och le, det har jag nu konstaterat. jag ska sluta överanalysera, men fortsätta tänka "för" mycket, för jag är en person som tänker mycket och jag gillar att tänka. mina familjeproblem ska inte få allt annat i mitt liv att verka lika grått, för jag har det bra egentligen. fast en del är dåligt, och jag har lärt mig att det är okej att må dåligt ibland och att jag får vara ledsen över detta. det är svårt för andra att förstå hur det känns, det förstår jag. det är svårt för mig att förklara & prata om det eftersom jag inte själv förstår allt riktigt än. men saker och ting ser ljusare ut just nu. och även jag ser väldigt ljus ut, så det får bli lite B.U.S innan jag går och lägger mig ikväll.
något jag inte riktigt kan bli av med är mina nedvärderande tankar dock. precis som att mitt liv, det jag gör och säger inte riktigt betyder något. det känns precis som att jag inte har något liv ibland, fast jag träffar mina vänner/familj/pojkvän regelundet, shoppar, går i skolan, jobbar och ibland bara slappar. det känns som att alla andra alltid gör tusen nya, roliga grejer & allt är så viktigt. medan jag gör samma saker, fast jag hela tiden måste bvisa det för mig själv. jag är upptagen med annat ibland, ibland gör jag samma saker som alla andra, saker tillsammans med alla andra, ibland helt för mig själv. jag blir inte riktigt klok på mig själv helt enkelt. men det kommer säkert, tro mig.
under resten av min kväll ska en hel del hinnas med, duscha&platta håret, kolla OC, planera inför imorgonkväll, måla naglarna och eventuellt umgås lite med någon som jag håller kär.
ciao, joanna.
fick mig en välbehövlig ego-kick i onsdags när jag hade apu. det låter säkert som rena, rama skrytet här i min blogg, men det är det verkligen inte. hade en kund på salongen som jag färgade underhåret på + gjorde folieslingor i 3 olika färger i hela överhåret, därefter klippte&stylade jag hennes hår. alla blev nöjda, folieslingor kan vara lite svåra att få till, men jag kände mig nöjd efter några timmars fixande. då utbrast min handledare plötsligt, "men det ser ju ut som om en professionell frisör gjort det där, som om du redan vore utbildad!" då blev jag glad, och har levt på det sen dess. det är svårt att tro att man på frisörlinjen har mycket att göra, men vi har faktiskt väldigt höga krav på oss och ständigt nya modell-arbeten och annat att göra, och komplimangen gav mig lite ny energi.
det låter så töntigt, men jag har "jobbat på mig själv" denna helg, och jag börjar sakta men säkert återgå till min normala form. det vill säga positiv och lycklig. det finns vissa saker som får mig att deppa lite, men desto fler som får mig att må bra och le, det har jag nu konstaterat. jag ska sluta överanalysera, men fortsätta tänka "för" mycket, för jag är en person som tänker mycket och jag gillar att tänka. mina familjeproblem ska inte få allt annat i mitt liv att verka lika grått, för jag har det bra egentligen. fast en del är dåligt, och jag har lärt mig att det är okej att må dåligt ibland och att jag får vara ledsen över detta. det är svårt för andra att förstå hur det känns, det förstår jag. det är svårt för mig att förklara & prata om det eftersom jag inte själv förstår allt riktigt än. men saker och ting ser ljusare ut just nu. och även jag ser väldigt ljus ut, så det får bli lite B.U.S innan jag går och lägger mig ikväll.
något jag inte riktigt kan bli av med är mina nedvärderande tankar dock. precis som att mitt liv, det jag gör och säger inte riktigt betyder något. det känns precis som att jag inte har något liv ibland, fast jag träffar mina vänner/familj/pojkvän regelundet, shoppar, går i skolan, jobbar och ibland bara slappar. det känns som att alla andra alltid gör tusen nya, roliga grejer & allt är så viktigt. medan jag gör samma saker, fast jag hela tiden måste bvisa det för mig själv. jag är upptagen med annat ibland, ibland gör jag samma saker som alla andra, saker tillsammans med alla andra, ibland helt för mig själv. jag blir inte riktigt klok på mig själv helt enkelt. men det kommer säkert, tro mig.
under resten av min kväll ska en hel del hinnas med, duscha&platta håret, kolla OC, planera inför imorgonkväll, måla naglarna och eventuellt umgås lite med någon som jag håller kär.
ciao, joanna.
Kommentarer
Postat av: natalie
du är för söt joën :) och nu är det alldeles för längesen jag träffade dig igen <3
Trackback
